|
13 Oktober
Åtta veckor, den magiska gränsen! Nu anses
valparna vara gamla nog att klara sig själva ute i den stora
världen. Jag har ju varit med många gånger tidigare, men tycker ändå
att det känns tidigt, valparna är så små. Jag vet av erfarenhet att
de klarar sig bra, de har alla fått varsin familj som spänt väntar
på att få ta emot sin hett efterlängtade valp och valparna utvecklas
fort i den här åldern. De törstar efter nya utmaningar och vill lära
sig nya saker. De är som barn som ska börja skolan och längtar efter
att få lära sig räkna, läsa och skriva! Det är bara det att jag
tappar kontrollen nu, jag som har månat om dem på alla sätt och vis
måste släppa taget och låta deras nya familjer ta vid. Veterinären
var här idag och
besiktigade, vaccinerade och id-märkte valparna, allt gick bra. Det
är skönt att slippa åka iväg med alla valpar till veterinärkliniken,
dels skulle det bli världens cirkus i bilen och dels känns det inte
bra att ta små valpar till en klinik dit det kommer en massa olika
djur, med risk att fånga upp någon smitta. Jag vill ha lugn och ro i
mitt läger, så veterinären kommer hit istället. Valparna har fått
sina stamtavlenamn, personnamnen med påbrå från Finland eftersom
deras far bor där, fastän han är född i Frankrike. Det gemensamma
kullnamnet är "Makalös" efter det makalösa sammanträffandet då Malva
och Dante träffades. Veckoporträtten är tagna i frihet och under
språng, de är för livliga att sitta stilla på filten för att bli
fotograferade. Valparna kommer få varsina sidor, de nås via
kullsidan.
Arttu Makalös, väger 5100 gr |
Minna Makalös, väger 5350
gr
|
Finnvid Makalös, väger
6500 gr
|
Ivan Makalös, väger 5900 gr |
Beila Makalös, väger 5900 gr |
Freia Makalös, väger 5000
gr
|
Tuuli Makalös, väger 5150
gr |
Saunamaija Makalös, väger
5400 gr |
6 Oktober
Valparna är sju veckor! Nu börjar jag känna att
det är mycket jobb med valpar, alla vill sysselsättas och varje valp
kräver uppmärksamhet. Det som är jobbigast nu är nog att de vaknar
på nätterna och väldigt tidigt på morgonen och börjar skälla vilt,
de har tråkigt och vill ut! Att distrahera med mat räcker inte
längre, de vill leka. På natten kan jag inte ta ut dem, men på
morgonen kommer de ut just som det ljusnar för att få dem lugna. De
är ute så gott som hela dagarna, de leker och springer i timmar. Det
har varit lite kyligt och väldigt blåsigt, men de vill vara ute! Jag
tycker inte de har ökat i vikt så mycket som mina valpar brukar, men
det är nog för att de är ute så mycket och för att de leker så
intensivt, de är kraftiga och välmusklade små valpar i alla fall!
Malva är fortsatt duktig mor, men låter dem inte dia så mycket
längre. Hon är hos dem mest hela dagarna och jag ser att hon också
börjar bli sliten och trött. Veterinären är bokad för att komma hit och
besiktiga, vaccinera och idmärka valparna inför försäljning. Hjälp,
nu är det verkligen snart dags att skiljas. De avmaskas igen i tre
dagar för att vara fria från parasiter när de vaccineras. Efter
mycket funderande är deras namn bestämda, jag har valt noga för att
de ska passa i stil och i takt när man säger dem och kollat att
namnet inte redan är upptaget av någon annan eurasier. Jag vill
helst att mina valpar får namn som ingen annan redan har använt och
även den här gången har jag lyckats med det. Valparnas familjer är
på väg hit för ett sista besök innan leverans och det är nu det
slutgiltiga besluten tas om vilken valp som hamnar var. Flera är
redan klara, men inte alla. Jag fick hjälp med att ta veckans
bilder eftersom valparna är fartiga nu, men det började bli sent på dagen och ljuset var väldigt
dåligt, inte hjälpte det heller att blixten la av. Valparna hade nästan somnat och de ville in, det syns på
porträtten! Om jag hinner tar vi nya bilder imorgon.
Valp 1: hane, väger idag 4700 gram |
Valp 2: tik, väger idag 4500 gram
|
Valp 3: hane, väger idag 5580 gram |
Valp 4: hane, väger idag 5110 gram
|
Valp 5: tik, väger idag 4975 gram |
Valp 6: tik, väger idag 4050 gram
|
Valp 7: tik, väger idag 4150 gram |
Valp 8: tik, väger idag 4700 gram |
29 September
Så är det ännu en vecka passerad, valparna är sex
veckor idag. Det har varit härligt väder, så valparna har fått vara
ute hela dagarna. Om de väcker mig vid sextiden så går jag upp och
kastar in lite torrfoder i hagen så de har något att pyssla med och
jag kan somna om en stund. Är klockan mer när de vaknar så går jag
upp och sätter på kaffe. Sen är det pusstund med alla valpar som är
glada att ses efter natten, de sover i vardagsrummet med Malva medan
vi andra sover i sovrummet. Efter det bär jag ut valparna, tömmer
hagen på gamla tidningar och gör i ordning deras frukost. Medan de
äter frukost ser jag på och dricker mitt kaffe. En bra start på
dagen! Malva är en flitig och engagerad mor. Nu håller hon på och
avvänjer valparna, de får dia en stund när hon bjuder, men kommer de
och vill sno åt sig en slurk utan lov får de skäll. Hon är inne i
hagen med valparna mest hela tiden, sover med dem och passar när de
leker. Blir leken för vild går hon emellan och bryter. Lova ligger i
vaggan på trappen och vilar sig medan Malva skötar barnapassandet.
Malva lär dem också vad som är mitt och ditt, det borde vi människor
också lära oss. I hundarnas värld är det den som har saken som är
ägaren, man tar inte från varann. Malva kommer med en leksak i
munnen som hon hämtat inne i huset. Hon lägger sig med den mellan
tassarna. Valparna kommer förstås och vill ha den, men Malva visar
med blicken och minen att man inte rör det som är hennes. Den valp
som ändå försöker ta leksaken får skäll och hoppar undan. Ofta
provar den en gång till, för att säkert se vad det var den inte fick
göra. Efter en liten stund är lektionen över och Malva går där
ifrån, utan att ta med sig leksaken. Nu är den ledig och den som är
snabbast fram får ha den. Det här gäller även mat och det gäller
omvänt, ingen vuxen tar från en valp. Malva använde sin torkade vombit
till valparna för att ha som skolexempel. När lektionen var över
gick hon där ifrån. Men hon kom på att godiset ville hon ju gärna ha
med sig, fast då var det en valp som tuggade på godisbiten och
därför kunde inte Malva ta den. Hon trampade runt i hagen och pep,
valpen tappade fokus på godiset och då var Malva snabb att snappa
det åt sig. Människor vill gärna tro att den som "är högst i rang"
ska kunna stjäla saker från de som är "lägre i rang", alltså hunden.
De skyller på att "så gör mamman mot sina valpar". Det hävdas att
man ska kunna ta från hunden det som den har fått, och den ska
acceptera det, inte protestera. Om den gör det får den skäll, för
den "är ranghög och dominant". Det är helt fel, hundar lever i flock
och visar hänsyn. Den som har en sak får ha den i fred, även om det
är en valp och mamman vill ha det som valpen har. Jamen, protesterar
en del "gamla rävar", tänk om hunden har hittat något farligt då,
ska man inte kunna ta det? Jag har inga problem att ta något ifrån
mina hundar om det behövs, men det sker i förtroende och inte genom
"dominans". En hund som vägrar lämna saker ifrån sig är osäker och
rädd att den ska bli bestulen. Så känner de som blivit bestulna på
sina skatter. Trygga hundar gör inte det. Vi människor borde lära
mer av våra hundar, se hur de faktiskt beter sig mot varann och ta
efter deras beteenden mer. Så här
ser valparna ut nu. Jag passade på att fotografera dem efter
lekstunden i hagen när de somnat till och var slöa. Det gick rätt så
bra.
Valp 1: hane, väger idag 4080
gram
|
Valp 2: tik, väger idag 3800
gram |
Valp 3: hane, väger idag 4850
gram |
Valp 4: hane, väger idag 4370
gram
|
Valp 5: tik, väger idag 4280
gram |
Valp 6: tik, väger idag 3580
gram
|
Valp 7: tik, väger idag 3480
gram |
Valp 8: tik, väger idag 4110
gram
|
22 September
Hjälp, valparna är redan FEM veckor! Det blir
mindre och mindre tid att sitta framför datorn och mer och mer tid
att sitta i valphagen, nu är de så himla fina! Det blev för trångt i
badbassängen, så jag har möblerat om i vardagsrummet och tagit bort
möblerna - för att göra en större valphage där både Lovas och Malvas
valpar bor ihop. Mammorna tycker nog det var en bra idé, de ligger
utanför hagen och tittar in och turas om att hoppa in och dia
valparna. Valparna äter glatt när det bjuds, det spelar ingen roll
om det är deras rätta mamma eller om det är den andra mamman som
kommer. De har fått vara utomhus också, för äntligen har det varit
lite sol och uppehåll i regnandet. Första dagen ute tittade de sig
storögt omkring, sen började de leka lite försiktigt och sprang
efter en stund runt i full fart - för att plötsligt falla i sömn.
För var dag de varit ute, har de lekt mer och mer livligt. Så gott
som alla familjer har varit på ett första valpbesök nu när valparna
har börjat se och höra bättre och därför är mer mogna för att ta
emot besök. Valparna fotograferades ute i valphagen den här veckan,
jag satte upp dem på en stubbe men det var inte jättepopulärt,
valparna kände sig lite obekväma med det och ser lite olyckliga ut.
De är
ganska lika, det är bara med hjälp av vågen man kan se att de
skiljer några hekto i storlek. De äter nu torrt valpfoder med en
skvätt varmt vatten och Klass som är färskfoder, ovanpå det torra
kulorna.
Valp 1: hane, väger idag 3010
gram
|
Valp 2: tik, väger idag 2880
gram |
Valp 3: hane, väger idag 3380
gram
|
Valp 4: hane, väger idag 3190
gram |
Valp 5: tik, väger idag 3040
gram |
Valp 6: tik, väger idag 2580
gram
|
Valp 7: tik, väger idag 2550
gram |
Valp 8: tik, väger idag 3010
gram |
Mor Malva ser till sina små nere i
bassängen
Trött liten valp efter lek ute
Lite blandade bilder från de
första dagarna ute i valphagen |
 |
 15 September
Valparna fyller fyra veckor! De växer och
utvecklas för varje dag, nu börjar de leka och försöker springa lite
tafatt på snubbliga ben. De sover snällt hela natten och vaknar inte
förens vid sextiden på morgonen. Då får de frukost och sen sover de
vidare. De äter uppblött torrfoder minst tre gånger om dagen nu.
Ännu har de inte kommit på hur de tar sig ur valpbassängen, men jag
förstår att det handlar om dagar nu. Rätt som det är kommer de på
knepet, och då är det bara att byta till kompostgaller istället.
Valparna har flyttat ut i vardagsrummet, så nu är alla valpar i
samma rum. Malva tycker det är OK, nu ligger hon i soffan och ser
ner på sina små i stället för att ligga i sängen. Lova verkar inte
störas över att Malva med familj har flyttat in i samma rum där
hennes valpar bor, hon stoppar om sina små på kvällen och sover sen
som vanligt i min säng. Valparna har fått lite torrt valpfoder när
de vaknat tidigare än jag vill göra, då knaprar de i sig och håller
sig sysselsatta så jag kan sova nån timme till. Huvudmålen av
torrfoder får de uppblött men inte längre mosat till en gröt, utan
mjuka kulor. De får också lite Klass färskfoder ovanpå, så magarna
vänjer sig vid lite annat. Så här ser de ut nu, jag skippade blixten
helt den här veckan och nu ser man vilka söta små björnungar de
håller på att bli.
Valp 1: hane, väger 2540 gram |
Valp 2: tik, väger 2120 gram
|
Valp 3: hane, väger 2340 gram
|
Valp 4: hane, väger 2300 gram |
Valp 5: tik, väger 2350 gram
|
Valp 6: tik, väger 1980 gram |
Valp 7: tik, väger 1910 gram |
Valp 8: tik, väger 2360 gram
|
13 September
Nu är jag så stolt och glad att jag måste få
berätta vilka engagerade och ambitiösa familjer valparna ska flytta
till. I veckoutskicket till valparnas blivande familjer tipsade jag
om att gå valpkurs med valpen och rekommenderade Johan på
Fria
Hundar som jag har väldigt stort förtroende för. Man måste anmäla
sig fort, för hans valpkurser är eftertraktade och blir fort
uppbokade. Igår kväll ringde Johan upp mig och berättade att bara
dagarna efter han lagt ut kursen som ska börja i slutet av november
så var den nästan fullbokad, alla anmälda valpar är Balder-Balder-hundar och jag
blev så glad! Nu vet jag att valparna och deras familjer får en
trygg och bra träning och lär sig sånt som är viktigt att kunna.
Inte halt, plats och fot utan att komma när man ropar, kunna vara
lös under kontroll och umgås med andra hundar. Och människorna lär
sig tyda sina hundars tecken och lär sig förklara för dem vad vi
vill.
Johan har hjälpt mig mycket, med att
SE vad hundarna säger och jag förstår dem så mycket bättre nu.
När man förstår deras språk så ser man deras tecken och signaler,
det blir så mycket tydligare, det är jättekul. Johan har krav på
sina deltagare men tvingar inte hundarna till nåt utan det
handlar om att samarbeta och förklara, visa och vara tydlig. Malva var den första
valp jag gick en riktig valpkurs med, jag ångrar att jag inte gjorde det
med de andra hundarna, fast då kände jag ju inte Johan förstås. Med dem gjorde jag själv efter bästa
förmåga, men jag ska erkänna, det blev fel ibland. Jag ställdes
inför situationer som jag inte visste hur jag skulle lösa och så
provade jag det som jag trodde var rätt, men det var inte alltid
så bra. Det
som efter tio år fortfarande skär i samvetet är när jag kom hem
och hittade valp-Venus med mina nya skor söndertuggade. Min
första
spontana reaktion var att hälsa glatt på Venus och strunta i skorna, men jag tänkte att
jag nog MÅSTE vara sträng och visa att det var fel, hon hade
bitit på skor tidigare - men jag gjorde det fel. Jag blev arg men
Venus förstod inte varför och blev rädd, rädd för mig! Vad var ett par tuggade skor mot
den totala tilliten
från en valp? Att fostra hundarna själv var lite
som att köpa en ny telefon och istället för att läsa steg för
steg i bruksanvisningen så provade jag bäst jag kunde. Och det
vet man ju hur det går, det blir inte rätt från första försöket.
Man lär sig med tiden, men varje ny telefon skiljer sig från den
förra. Idag har jag haft fler hundar, men skulle ändå gå
valpkurs om jag hade en ny valp. Det är roligt och känns tryggt
- när man har en bra tränare.
8 September
Tre veckor gamla och bara sötare och sötare!
Malva har haft det lite jobbigt med så många valpar, det blir mycket
mjölk som ska göras. För att hjälpa henne har jag lite tidigare än
jag brukar gått på med riktig mat till valparna. De har fått
burkmat, fast specialfoder, sen de var två veckor gamla och nu när
de är tre veckor äter de uppblött torrfoder flera gånger om dagen.
Sen de började äta valpfoder har deras vikter fått en skjuts uppåt
och de har börjat bajsa själva, söta små kringlor. De har flyttat
till den större bassängen där de har gott om plats att kravla runt.
Nu är det ingen risk att de kommer ifrån varann och blir kalla eller
att Malva skulle råka lägga sig på någon. De har fått sin första
otrevliga överraskning i livet: avmaskningstabletten! Det är viktigt
att mamman och valparna avmaskas noga när de är små, alla valpar har
mask! Det beror på att de sluga maskarna ligger i vilostadie i
mamman. När hon avmaskas dör de inte, bara de levande maskarna. När
hon blir dräktig vaknar de vilande maskarna till och simmar in i
valparna när de fortfarande är i mammans mage. För säkerhets skull
simmar de ned i hennes juver också, ifall de skulle missa nån valp i
magen så kommer de in i valpen när den diar. Men när maskarna har
vaknat till går det att döda dem med avmaskningsmedel, så det gäller
att passa på innan de börjar föröka sig. Nästa avmaskningskur är när
valparna fyller sju veckor. Valparna ser mer och mer, men ännu kan
de inte fokusera och de förstår nog inte vad de ser, verkar mest
reagera på ljus och mörker, hastiga rörelser får dem att huka sig.
Hjärnan håller på för fullt att "lägga in drivrutiner" för att
koppla ihop synen med hjärnan. Veckans fotografering blev inte så
bra, jag började för sent och det blev dåligt ljus, blixten och
kameran ville inte samarbeta riktigt så kvalitén på bilderna är inte
så bra och färgerna är missvisande, men så här ser de ut nu:
Valp 1: hane, väger idag 1670
gram |
Valp 2: tik, väger idag 1430
gram
|
Valp 3: hane, väger idag 1680
gram |
Valp 4: hane, väger idag 1490
gram
|
Valp 5: tik, väger idag 1610
gram |
Valp 6: tik, väger idag 1290
gram
|
Valp 7: tik, väger idag 1330
gram
|
Valp 8: tik, väger idag 1660
gram |
1 September
Valparna fyller två veckor och börjar öppna sina
ögon. De har alla dubblat eller tredubblat sin födelsevikt.
Intressant är att de som var minst när de föddes nu är bland de
största, den som var tyngst vid födseln är fortfarande tyngst, men
de näst största är nu bland de minsta. Alla ökar i vikt och mår bra,
börjar nu går runt mer i redet så det är dags att byta till den
större "barnakrubban".
25 Augusti
Allt är bara fint - men tiden har redan börjat
rusa iväg. Varför går inte tiden så här fort när man är på sitt
jobb? Nu har jag ju min semester och ska hinna göra allt det där som
man inte hinner när man jobbar hela dagarna. Jag är ganska driftig,
men dagarna är så korta och går så fort. Att fotografera valpar är
inte så svårt, men sen sitta framför datorn är trögare. Den är
dessutom ännu inte helt OK, ibland stänger den av sig mitt i och
ibland slutar tangentbordet att fungera och då tappar jag lusten. Just nu
håller jag på att renovera kaninernas hage. Den blir helt nyuppbyggd
och det tar tid, särskilt eftersom de regnar hela dagarna och allt går
så långsamt då. Malva ligger mest hela tiden och pysslar med sina
små, alla växer även om de inte växer lika fort som Lovas valpar.
Men Malva har dubbelt så många! Malva är så noga med valparna, hon har
bara två lägen: I valpredet
nedanför sängen eller i sängen ovanför valpredet. Ibland skyndar hon
sig ut för att kissa, men hon kommer alltid fort springandes
tillbaks och hoppar ned i redet igen. Lovas attityd är lite mer "layed back" men hon har ju haft
två kullar innan. Idag var jag och handlade golv som ska läggas in i
ena huset. Jag skramlade med bilnycklarna och sa "nu åker vi" och
Malva hukade i redet medan Lova genast skyndade sig till bilen. Lova
vill gärna följa medan Malva stannar hemma med sina små. Idag var
det bättre dagsljus så valparnas färger är mer så som de ser ut "på
riktigt" just nu. De kommer förstås ända sig en del tills de blir
vuxna, det blir spännande att se.
Valp 1:
hane, väger idag 680gram
Valp 3:
hane, väger idag 700 gram
Valp 5: tik, väger idag 640 gram och har
därmed fördubblat sin födelsevikt
Valp 7: tik, väger idag 620 gram |
Valp 2: tik, väger idag 570 gram
Valp 4: hane, väger idag 680 gram
Valp 6: tik, väger idag 600 gram
Valp 8: tik, väger idag 630 gram och har
därmed fördubblat sin födelsevikt
|
Malvas läge ett...
Valparnas läge ett |
...och Malvas läge två
Eftersom valpredet har skålad
botten kasar valparna ihop i mitten och ligger aldrig
utspridda längs kanterna. Då håller de värmen bra och det
är heller ingen risk att Malva ska råka lägga sig på en
valp.
|
19 Augusti
Natten var stilla, jag lyssnade då och då på de
små när de pep och gjorde andra små babyljud ifrån sig. På morgonen
fick jag släpa med mig Malva ut för en rastning, hon kissade lydigt
men skyndade sig sen in till valparna. Jag har vägt och fotograferat
dem, samt bättrat på deras märkningar med tipp-ex. Jag vill veta vem
som är vem, därför målar jag vitt på deras tår. Men det fäster inte
så bra, så man måste bättra på då och då. När de blir lite större
får de istället halsband i olika färger. På bilderna är de en dag
gamla, vikten är deras födelsevikt. Valparnas färger är missvisande,
för jag har bara lagt valparna på en filt bredvid redet och där är
belysningen inte den bästa. Här är en presentation av kullen:
Valp 1: föddes kl 10:26, hane,
vägde 345gr, märkt med tipp-ex: vänster bak |
Valp 2: föddes kl 10:43, tik,
vägde 370gr, märkt med tipp-ex: vänster bak |
Valp 3: föddes kl 11:06, hane,
vägde 385gr, märkt med tipp-ex: höger bak |
Valp 4: föddes kl 12:05, hane,
vägde 365gr, märkt med tipp-ex: vänster fram |
Valp 5: föddes kl 12:20, tik,
vägde 280gr, märkt med tipp-ex: höger bak |
Valp 6: föddes kl 13:30, tik,
vägde 330gr, märkt med tipp-ex: vänster fram |
Valp 7: föddes kl 14:11, tik,
vägde 330gr, märkt med tipp-ex: höger fram |
Valp 8: föddes kl 14:40, tik,
vägde 290gr, märkt med tipp-ex: båda bak |
18 Augusti
Onsdag morgon och jag talar om för min chef att
jag inte kommer till jobbet idag - inte på åtta veckor! Jag förstår
att nu kommer
valpar så då börjar äntligen min semester. Malva sov
ganska bra, men flyttade sig runt i sängen flera gånger och ville
ligga nära mig. Magen buktade ut hur hon än låg, ett par gånger
ville hon gå ut och kissa. Vi gick upp rätt tidigt, men Malva låg
kvar i sängen och pustade. Jag satte mig en stund framför datorn här
i sovrummet för att kolla lite mail och dricka morgonkaffe, men hade svårt att koncentrera
mig. När jag gick ut i vardagsrummet kom Malva efter och jag förstod att
hon ville ha mig hos henne i sovrummet när hon låg på sängen med sin
stora mage. Rätt som det var såg jag att hon
började få
värkar! Min mamma kom fort hit, hon ville vara med vid
förlossningen. Det är alltid bra att ha hjälp om något skulle gå
snett, men också sällskap förstås. Både Lova och Venus var väldigt
nyfika och uppspelta, de fattade vad som var på gång. Tikarna är
vänner och störs inte av varandras sällskap, men eftersom både Lova
och Venus trampade runt mitt i födelsebädden fick de sitta bakom
grinden utanför sovrummet. De satt där hela dagen och tittade
storögt på Malva och hennes valpning. Jag hade gjort i ordning en
tjock madrass för Malva att föda på. Hennes yviga svans lindade jag
för att hålla undan pälsen från slabb i samband med födseln. Efter
ungefär en timme kom första valpen, det var en hane och han var pigg
men ganska liten. Jag förstod att det nog skulle bli många valpar
eftersom Malvas mage var stor och valpen liten. Klockan 14:40 föddes
den sista valpen, då hade hon fått åtta stycken! Malva fick en
portion energigröt under valpningen, den består av välkokt vitt ris
för snabba kolhydrater, rå äggula, laktosfri vippgrädde och färsk
benmärg för fett och lättsmälta proteiner. Att föda tar på krafterna
så jag tänker att det är bra att fylla på förråden. Varefter
valparna föddes åt hon ju också deras fosterhinnor och moderkakor
som ju är lättsmält energi. Vissa är rädd för att tiken ska bli
dålig i magen av moderkakorna, men Malva åt upp alla åtta, de
innehåller ju också hormoner som är bra för henne. Lösa i magen
tycker jag att de brukar bli ändå efter valpningen, men det har inte
varit något problem. När valpningen var över flyttades valparna till
redet och Malva lade sig tillrätta där med sin stora flock. Jag har
inte haft så här många valpar förut, men Malva verkade bara nöjd och
glad. Trött efter koncentrationen somnade vi gott på kvällen. Malva
med sina små i redet alldeles bredvid min säng. De andra hundarna
fick finna sig i att sova utanför sovrummet inatt, jag ville att
Malva skulle få slappna av ordentligt.
Lova och Venus fick vänta
utanför sovrummet
Valp efter valp föds fram,
Malva börjar bli trött
 |
Malva föder sina valpar på
tjocka madrassen
På plats i redet med alla
åtta valparna! |
17 Augusti
Malva schamponeras på morgonen och vattnet som
rinner ned i avloppet är grått. Det känns skönt att få bort
stadssmutsen ur pälsen nu när det snart är dags för valpar. Massor
av lös ull släpper efter badet, men Malva blir ren och fin. Mot
eftermiddagen tycker jag att hon andas lite mer ansträngt än hon
brukar, vad är på gång? Det är kväll och Malva ligger i min säng och
flåsar, jag ser på henne att det är dags för valpning, det är idag
60 dagar sen parningen. Eftersom Lova också kan sätta igång snart
gäller det att vara effektiv. Jag dammsuger och torkar golven, byter
sängkläder och ställer fram Malvas valprede, födsloprylar och alla nytvättade handdukar
jag hämtat hos mamma.
Sen tar jag en dusch själv och sätter på mig nytvättade kläder. OK, det
har gått fort att komma i ordning, men det får duga eftersom det
varit kort om tid. Nu får det vara klart för
valpning. Jag går och lägger mig tidigt med både Lova och Malva i
sängen, man vet inte när det blir chans till sömn nästa gång.
Malva ligger i sängen och
pustar. Valpredet är förberett för de nya valparna. |
Lova säger: Vi ska ha barn! Under sängen ser
man Venus tass sticka ut, hon har gått och lagt sig för att
sova på sin hemliga plats. |
13 Augusti
Det här blir premiärskrivandet med nyopererade
datorn. Den är ännu inte i full funktion, men det verkar som att det
går att uppdatera hemsidan i alla fall. Men bilder går inte att få
in än. Allt går som det ska med de växande magarna. Malva är lugn och sover mest hela
dagarna. Hon kan inte hoppa in i bilen utan måste lyftas in. Nu har det gått åtta veckor och det är bara en vecka kvar.
Hennes nya mått är om bröstkorgen 76cm (mot 66cm), om magen 83cm
(mot 63cm) och om midjan 74cm (mot 55cm). Enligt den gamla
balansvågen väger hon ofattbara 28,5 kilo! Jämfört med hennes
tidigare kull så är hon tjockare den här gången, men är det fler
valpar eller är de större? Eller är hon mer "slapp" i muskulatur och
ligament nu när hon haft en kull och därför känns större? Det blir
spännande att se vad som kommer. Hennes valprede ska strax ställas
på plats och handdukar och andra attiraljer ska plockas fram och
rengöras. Sen är det bara att vänta på Malva, det är hon som avgör
när det är dags.
6 Augusti
Så
har ännu en vecka passerat och vi är på vecka sju, bara två
veckor kvar! Malva äter allt hon kommer över, hon får hela torrfodergivan i valpfoder för att hon inte ska känna sig så hungrig.
Hon och Lova dricker som hästar och måste ut och kissa många fler
gånger än vanligt, även på natten. Magen sväller och idag är
Malvas mått om bröstkorgen 73cm (mot 66cm), om magen 76cm (mot 63cm)
och om midjan 66cm (mot 55cm). Hur många valpar är det där inne
tro? Jag har kammat bort lös päls från magen, den börjar släppa
där för att valparna ska hitta till spenarna när de diar.
30 Juli
Idag
har Malva varit dräktig i sex veckor, det är inte klokt vad fort
det går! Malva känns redan stor som en flodhäst, men det är
förstås lite överdrivet. Hennes nya mått är i alla fall så
här: Om bröstkorgen 73cm (mot 66cm), om magen 66cm (mot 63cm) och
om midjan 62cm (mot 55cm). Hon är hungrig, slukar allt i sin väg, men först
idag har jag bytt från den vanliga maten till valpfoder som är mer
energitätt. Hon får också surkål på maten som jag tror är bra
för hennes och för valparnas immunförsvar. Surkål med levande
bakteriekultur får både mamman
och valparna ända tills valparna flyttar, det är bevisat genom forskning
på både människa och hund att mjölksyrabakterier ger ett
starkare immunförsvar. Vi hade besök här som hade med sig
hembakade blåbärsmuffins, jättegoda. De som blev över efter
fikat lämnades kvar och Malva har varit som besatt av dem! Jag tog
med mig i bilen för att äta på väg till jobbet och Malva höll
på att krypa genom hundgallret för att komma åt att äta ur min
hand. Hon pressade sig mellan gallret och förarsätet, kom ut med
hela huvudet, ett framben och halva skuldran och det var nästan så
hennes käkar klapprade i luften för att komma åt muffinen. Hon
fick förstås smaka. Så här har hon gjort varje morgon, men nu
är den sista uppäten, på väg hem från jobbet ikväll.
 |
 |
Malva börjar bli så tjock att
hon inte längre ryms att vila bekvämt på sitt favoritställe, trappans
översta steg
23 Juli
Både
Lova och Malva verkar vara dräktiga. Malva har tagit det lugnt
ända sen Dante åkte hem, hon äter det hon kommer över och hennes
mått om kroppen har ökat trots att hon inte får mer mat än.
Hennes nya mått är 68cm om bröstkorgen, 68cm om magen och 59cm om
midjan. Det vore makalöst roligt om hon och Dante fick valpar, med
tanke på omständigheterna runt parningen. Det känns också
otroligt att mer än halva dräktighetstiden redan har passerat!
12 Juli
Så,
nu undrar jag förstås om Malva verkligen är dräktig och i så
fall hur många valpar det finns där inne. Det har gått drygt tre
veckor och om man bara tittar på Malvas beteende så verkar hon
helt klart påverkad. Men är det av dräktigheten eller av
högsommarvärmen? Hon verkar trött och och vill inte äta frukost,
fast när det är 30 grader varmt så är det inte konstigt om man
är trött. Frukost äter Malva nästan aldrig. Det är bara att
vänta och se, jag ska inte göra något ultraljud på henne, finns
där valpar märks det snart ändå. Jag har mätt henne om midjan
och hennes mått är om bröstkorgen 66cm, om magen 63cm och om
midjan 55cm. Enligt den gamla balansvågen väger hon 23,2kg.
28 Juni
Dantes
familj kommer på besök och stannar över natten innan de ska åka med färjan hem till
Finland igen. De har varit på flera utställningar och deras hundar har
vunnit varsitt svenskt certifikat och på världsutställningen i
Danmark fick
båda hundarna excellent, lilla Asta vann också världsvinnartiteln
i juniorklassen! Dante var glad att träffa Malva, men som
husse hade förklarat för Dante så var inte Malva lika glad att
träffa honom igen. Husse hade förvarnat och sagt att "förra
gången fick du flickan, men denna gången får du tänderna".
Malva tyckte att Dante hade gjort sitt och kunde åka hem till
Finland igen.
18 Juni
Det
blev inte så mycket sova av under natten. Inte för att hundarna
störde oss, utan mest för att jag har svårt att slappna av när
det är så spännande saker i görningen. Jag gick upp tidigt och
satte på kaffe, släppte ut hundarna på tomten och satte mig på
trappen för att se dem ihop. Rätt som det är parar de sig på
egen hand i trädgården och jag går fram till dem bara för att
stötta under hängningen. Det här var Dantes första parning och
han såg faktiskt rätt förvånad ut när han ville kliva av Malva
men satt fast på ett märkligt sätt. Han fick lite hjälp att
vänta sig, men fann sig dock fort och
stod tålmodigt och väntade under tiden hängningen varade.
Efteråt ville Malva vara ifred, men Dante var stolt som en tupp och
dansade runt här i trädgården. Det hade blivit förmiddag och
Dantes familj packade in sig i bilen och gav sig av mot Jönköping
där det var utställning i tre dagar. Medan Malva sov på
gräsmattan så packade jag bilen, jag skulle ju på ännu en
bröllopsresa. Framåt eftermiddagen åkte jag till mina föräldrar
och bytte hund. Malva fick stanna där och jag tog med mig Lova
istället, vinkade och åkte till hamnen.
Det gick så fort det här, men helt enligt
planen. Tänk att det gick vägen - det känns som en helt overklig,
makalös tur. En sån här tur har man bara inte! Tänk att Dante
som bor vid Ryska gränsen kommer till Sverige och är i mitt hus
just den dagen som passar Malvas höglöp! Så lite tid, men det räckte ändå. Malva som inte kunde
lämna landet pga sin rabiesvaccination och Dante som skulle vidare
till andra utställningar - att det klaffade så bra! Hade hon
krävt parning bara LITE tidigare eller LITE senare hade det inte
gått, men vi hade helt enkelt en makalös tur!
 |
 |
17 Juni
Efter
en spännande väntan kommer Dante med sin familj till Sverige. Jag
möter dem i hamnen och får en första glimt av Dante. Jag har inte
träffat honom personligen tidigare, han bor långt bort i Finland,
bara 5 km från Ryska gränsen! Han är först utvald genom
"pappersavel", genom hans stamtavla och släkt som
innefattar hundar jag känner till, genom sina utställningsmeriter,
hälsoresultat och egenskaper. Men jag vill utöver
"pappersaveln" också få en "levande
bild" av hundens person. Det fick jag hjälp med av vänner i
Finland som träffade honom personligen och kunde intyga att han var
en trevlig och glad hund av den rätta typen! Dessutom gav avelskommittén i den finska
eurasierklubben klarttecken till parningen.
Efter att vi hälsat och tittat på varandras
hundar körde vi hem till mig och släppte ut hundarna i
trädgården.
Mina andra hundar fick vara hos mina föräldrar så Malva och Dante
fick vara ifred här hemma. Dantes "lillasyster",
eurasiertiken Asta, var också med på resan, men hon var bara söt
och rar och höll sig i bakgrunden för att inte störa Malva och
Dantes lekar. Medan jag startade grillen bekantade sig Malva och
Dante med varann. Dante fattade genast vad det handlade om, trots
att det här är hans första parning. Malva verkade gilla att bli
uppvaktad, men på flickors vis spelade hon svårfångad och Dante
kromade sig för henne. Jag njuter av att få se hundarnas
skådespel. De beter sig väldigt likt oss människor på en krog
eller ett dansställe, med blickar, flört och lätta beröringar.
När Dante uppvaktade Malva pep hon och hoppade undan, bara för att
genast vända runt och puffa uppmuntrande på sin blivande make.
När de sprang och jagade varann sprang Asta efter och ville vara
med i leken, men när "de vuxna" blev närgånga mot
varann så vände Asta generat sig om och lämnade dem genast ifred.
7 Juni
Lova
börjar löpa! Hjälp, hon som ska åka till Finland! Efter febrilt
räknande och letande efter båtbiljetter och tidtabeller blir det
till att ändra planerna. Jag kan inte åka med Malva till Jönköping
för att låta henne träffa Dante under helgen, eftersom jag måste åka med
Lova till Finland då. Men Dantes familj är förstående och
villiga till nya planer. De ska ju komma på torsdag kväll till
Stockholms hamn och stannar hos mig över natten, för att resa
vidare till Jönköping på fredag förmiddag istället för på
torsdag kväll. Då får Malva och
Dante tid ihop, vi får hoppas det räcker för dem. 6 Juni
Malva
löper! Det här har jag väntat länge på, så länge att jag
nästan tappat hoppet. Jag hade sett fram emot att få vara hemma
under sommaren med valpar, men för varje vecka som gått utan löp
har det inneburit att de här sommarvalparna mer och mer blir
höstvalpar. Jag hade bestämt mig för att inte para henne ifall
inte löpet kom snart - men idag kunde jag glatt skriva till Dante
och hans familj i Finland och berätta att Malva löper! Jo, till
Dantes familj i Finland, jag skrev rätt! Jag kontrollerar tikarna
varje dag efter tecken på löp, både morgon och kväll, faktiskt.
Och idag på vår kvällstur tycker jag mig se att Malva har lite
rosa stänk i sina ljusa byxor. Vi var i skogen på promenad, så
jag skyndar hem för att kunna ta vitt papper och säkert se att
där är blod! Det känns som att jag ska svimma när jag räknar i
almanackan och ser att hennes bästa dag för parning är samma dag
som Dante med familj kommer med färjan från Finland till
Stockholms hamn! De ska på utställningsturné, först till
Jönköping och sen vidare till Världsutställningen i Danmark. De
stannar flera dagar i Sverige så då kan jag åka med dem till
Jönköping och låta hundarna ha några trevliga kvällar ihop. April
Jag
börjar förbereda Malva inför hennes stundande löp och parning.
Vi åker till veterinären för att förnya hennes vaccinationer -
jag vill att allt ska vara nygjort och fräscht inför parningen
utomlands. Veterinären bläddrar fram och tillbaks i Malvas pass
och säger efter en stunds tystnad att jag missat Malvas
omvaccination av rabies. Malva får inte lämna landet. Jag bli
kall! Men vad då, det går ju ju inte, hon ska ju till Finland och
paras!
säger jag dumt. Men det går inte att ändra, reglerna är väldigt
strikta. Att det bara är lite tid som felar spelar ingen roll. Det
går inte att först ta blodprov för att visa att skydd fortfarande
finns och sen vaccinera. Det enda är att vaccinera - vänta fyra månader och sen ta
nytt blodprov. Är blodprovet bra så får hon återvända hem
till Sverige efter utlandsresa. Det känns ju löjligt, skyddet efter en spruta
ska vara säkert i tre år, nu felas det lite i tid och då finns
ingen genväg. Veterinären föreslår att jag ska importera sperma
och inseminera henne här hemma, det är nya regler för
spermaimport och inte alls krångligt längre. Fast jag tycker inte
att det är särskilt romantiskt att göra valpar på det sättet.
För mig är det väldigt viktigt att hundarna har lite skoj och
romantik när det ska bli valpar och jag är övertygad om att det
är viktigt för rasen och för hundarna att parning sker naturligt
och frivilligt. Hundar som inte vill eller kan para sig själva ska
inte ha avkomma! Att vaccinationsregler sätter stopp för en
naturlig parning är förstås en annan sak, men ändå. Det ska vara roligt att bli med valpar... Jaja, Malva
löper inte just nu, så jag har gott om tid att ändra mina planer
och leta efter en annan hanhund till henne. Men jag var så glad
över den fina hanen jag hittat, det var ju honom jag
helst ville ha. Jag började leta igenom mina register efter
intressanta hanhundar som bor Sverige och i Norge. Det lutar åt
en hund i norra Norge istället. När
jag besviket talar om för den finske hundens ägare att vi inte kan komma
till dem säger han hoppfullt att de ska till Sverige på
utställning i Juni. Kanske kan hundarna para sig då? Joo, det
kunde man ju hoppas på... tillbaka
till Malvas kull |
|
